Introduktion till laboratoriegasförsörjningssystem

1. Typer av laboratoriegas

används i laboratorier med precisionsinstrument, experimentella gaser (klorgas) och gas, komprimerad luft etc. som används i experimentella gaser (klorgas) och tillhörande experiment i laboratoriet, komprimerad luft etc. Högrensa gaser är främst gas (kväve, koldioxid), inert gas (grillets, sorbe), brandbar gas (väte, etylen) och hjälpgas (syre) etc.

Laboratoriegas förs till största delen av gasflaskor. Enskilda gaser kan levereras av gasgeneratorer. Vanligt förekommande märken för att skilja och beteckna: syreflaskor (himmelsblå svarta), väteflaskor (mörkgrön röda ord), kväveflaskor (svarta gula tecken), komprimerad luftflaskor (svarta vita), etylenflaska (vit röd) koldioxidflaska (Grön och vit), flaskor (grå gröna), cylinderflaskor (bruna).

2. Metod för leverans av laboratoriegas

Laboratorie-gassystemet kan delas in i decentraliserad gasförsel och koncentrerad gasförsel enligt dess leveransmetod

2.1. Diversifierad gasförsörjning innebär att placera gasflaskor eller gasgeneratörer i varje instrumentanalysrum, nära den instrumentella gaspunkten, vilket är praktiskt att använda, sparar gas och kräver mindre investering; Använda explosionssäkra gasflaskskåp med alarm- och uttagningsfunktion. Alarmet delas in i brandbar gasalarm och icke-brandbar gasalarm. Gasflaskskåpet bör ha en säkerhetsinformationsskylt för gasflaskor och en säkerhetsfixeringsenhet för gasflaskor.

2.2. Koncentrerad gasförsörjning är en variant av gasflaskor som behöver användas av olika experimentella analysinstrument, och alla placeras i oberoende gasflaskor utanför laboratoriet för centraliserad hantering. Olika typer av gas transporteras via rörledningar mellan gasflaskorna och till olika experiment enligt olika experiment. Gasanvändningen av instrumenten transporteras till olika experimentella instrument i varje laboratorium. Hela systemet inkluderar trykkskyddsdelen av gasursättningstryck (konvergensrad), gasrörledningen (EP-nivåroststålströr), sekundära trycksänkningsdelar (funktionspelare) och den slutliga delen (koppling, avstängningsventil) som ansluter till instrumenten. Hela systemet kräver god gastättighet, hög renskapsnivå, hållbarhet och säkerhet och pålitlighet, vilket kan uppfylla kraven från experimentsinstrument för kontinuerlig användning av olika typer av gas. Gastrycket och trafiken justeras genom hela processen för att uppfylla kraven från olika experimentella villkor.

En koncentrerad gasförsörjning kan realisera centraliserad hantering av gaskällor, hålla avstånd till laboratoriet för att säkerställa experimentens säkerhet; dock leder gasförsörjningspipen till avloppsgas och gasflaskan kommer att öppnas eller stängas, vilket inte är praktiskt att använda.

3. Säkerhetsnormer mellan gasflaskor och gasflaskor

3.1. Gasflaskan bör vara dedikerad till flaskan, och andra typer av gas kan inte ändras på egen hand.

3.2. Gasflaskrummet är strikt förbjudet att komma nära eldskällor, värme källor och korrosiva miljöer.

3.3. Gasflaskrummet får inte använda explosionssäkra spårare och lampor, och uppskjutna eldar är förbjudna runt omkring.

3.4. Gasflaskrummet bör ha ventilationsutrustning för att hålla det kallt. Överst i gasflaskrummet bör det finnas läckagehål för att förhindra att väte samlas.

3.5. Den tomma flaskan och den fasta flaskan placeras. Gasflaskan med brandbara och sprängbara cylindrar bör isoleras från gasflaskan.

3.6. Tillbehör som flaskaarmatur, mottagningsskruv och tryckdepressionsarmatur är i god funktion, och farliga situationer som läckage, glidande tråd och nålborrare blandas generellt inte.

3.7. När gasflaskan måste lagras och användas i stående ställning, när arbetsplatsen inte är fixerad och flyttas ofta, bör den fästas på en specialhandvagn för att förhindra omkullslagning. Det är strikt förbjudet att använda den.

3.8. Gasflaskan är strikt förbjuden nära eldkälla, värme källa och elektrisk utrustning, och avståndet från eldskället får inte vara mindre än 10m. Vid samtidig användning kan inte syrgasflaskan och acetylenflaskan placeras tillsammans.

3.9. Den tomma flaskan efter användning ska flyttas till lagringsområdet för tomma flaskor, och etiketten på den tomma flaskan ska förbjudas.

3.10. Gasen i gasflaskan får inte användas upp, och en viss mängd resttryck måste bibehållas.

3.11. Gasflaskan måste testas regelbundet. Testcykeln för användning av syrgasflaskor och acetylenflaskor får inte användas. Testcykeln för propanflaskor är 3 år, och testcykeln för flaska och kväveflaska är 5 år.

3.12. Flaskan ska placeras i flasklagret utanför huvudbyggnaden. För den dagliga gasvolymen som inte överstiger en flaska, kan laboratoriet förvara en gasflaska av detta slag gas, men gasflaskan ska ha säkerhets skyddsanordningar.

3.13. Det ska finnas ventilationsåtgärder som inte får vara mindre än tre gånger per timme.

4. Gasledningsdesignnorm

4.1. Yiming, hydrogen-, syre- och gasledningar samt olika gasledningar i laboratoriet. När ledningskollen och ledningstekniska lager är utrustade med hydrogen-, syre- och gasledningar bör det finnas ventilationsåtgärder på 1 ~ 3 gånger/h.

4.2. Det allmänna laboratoriet som är utformat enligt standardenhetssamordningen bör även de olika gasledningarna utformas enligt standardenhetssamordningen.

4.3. Gasledningarna i laboratorieväggen eller golvet bör installeras i inbäddad stövel och avsnittet av ledningen i stöveln bör inte ha svetsningar. Ej brännbara material används mellan ledningen och stöveln.

4.4. Slutet av vätsken för hydrogen och syre bör installeras på den högsta punkten. Den tomma röret ska vara mer än 2 meter över lageret och ska ligga i lynnskyddszonen. Provtagningspunkter och utblåsningar ska också finnas på hydrogenrören. Placeringen av det tomma röret, provtagningsspår och utblåsningsmunstycken ska uppfylla kraven på gasutblåsning och ersättning i rören.

4.5. Hydrogen- och syrrör måste ha en jordningsskruv för elektrisk jordning. Jordnings- och korsanslutningsåtgärder med jordningskrav ska genomföras enligt gällande nationella föreskrifter.

5. Rörlayoutrörelser

5.1. Rörledningar som transporterar torra gaserna bör monteras horisontellt. Rörledningar som transporterar fuktiga gaser bör ha minst 0,3% lutning, och lutningen ska gå mot kondensatorn och vätskesamlaren.

5.2. Syrgasledningar och andra gasledningar kan läggas i samma ram, och avståndet mellan dem får inte vara mindre än 0,25 m. Syrgasledningen bör ligga ovanför andra gasledningar, förutom syrgasledningen.

5.3. När vätegasledningen och dess rikliga gasledning ligger parallellt, får avståndet inte vara mindre än 0,50 m; när de ligger korsvis, får avståndet inte vara mindre än 0,25 m. Vid lagring på nivåer ska vätegasledningen ligga ovanför. Inomhusförlagda väteledningar får inte läggas i graven eller direkt begravas. De får inte gå genom rum som inte är tillämpliga.

5.4. Gasledningar får inte förlagas tillsammans med kablar och lagerlinjer.

5.5. Gasledningar bör vara seamless stålror. För gas med en renhet på minst 99,99 % av gasen bör gasledningarna vara av rostfritt stål, koppar eller seamless stålror.

5.6. Gasrör borde vara seamless stålror. Gas med en renhet av gasen är större än eller lika med 99,99%av gasrören, rostfritt stålror, kopparror eller seamless stålror.

5.7. Anslutningsavsnittet av röret och utrustningen bör vara metallror. Om det är en icke-metallslang, borde polytrafluoroetylenrör och polyvinylkloridrör användas, och latexrör får inte användas.

5.8. Anslutningsavsnittet av röret och utrustningen bör vara metallror. Om det är en icke-metallslang, borde polytrafluoroetylenrör och polyvinylkloridrör användas, och latexrör får inte användas.

5.9. Material för värden och tillbehör: Kopparmaterier får inte användas för väte- och gasrör. Andra gasrör kan göras av koppar, kolstål och gjutjärn. Tillbehör och instrument som används i väte- och syrgasrör måste vara en specialprodukt för mediet, som inte får användas som ersättning.

5.10. Ventilen och syrekontaktdelen bör vara av icke-brännbara material. Dess stängd ring bör tillverkas av icke-järnmetaller, rostfritt stål och polytetrafluoretylen. Fyllningen ska behandlas med grafit eller polytetrafluoretylen genom oljeborttagning.

5.11. Material för flangerna i gasrören ska bestämmas av det medium som transporteras i röret.

5.12. Anslutningen av gasrör ska vara loddad eller flängerad. Vattenrör får inte anslutas med tråd, och högkvalitetsgasrör ska loddas.

5.13. Anslutningen mellan gasrör och utrustning, ventil och andra tillbehör ska anslutas med flänger eller trådar. Trådbandfyllningen för trådade anslutningar ska använda polytetrafluoretylfilm eller en blanding av bly och glycerin.

5.14. Säkerhetstekniker för gasledningsdesign bör följa bestämmelserna av brandskyddaren på stödet för det hydrogenutrustning och den hydrogenledning för varje (grupp) utrustning.

5.15. Diverse gasledningar bör sättas upp med tydliga tecken.